Forskningsbidrag för fossilfri elproduktion
Bidrag till forskning om kärnkraft och annan fossilfri elproduktion som stärker Sveriges elförsörjning. Ansökningsomgången 2026 är stängd.
Utlysningen inom Framtidens elsystem stödjer forskning och innovation för en elförsörjning som kan stå emot och återhämta sig efter störningar. De två kategorierna omfattar kärnkraft, inklusive nya reaktortyper och fusion, och övrig fossilfri elproduktion: vattenkraft, pumpkraft, vindkraft, solkraft, havsenergi, kraftvärme och vätgasens roll i elproduktionen.
I 2026 års utlysning fanns cirka 270 miljoner kronor för samtliga projekt. Den planerade fördelningen var ungefär 170 miljoner till kärnkraft och 100 miljoner till övrig elproduktion, men kunde ändras utifrån ansökningarna. Beloppen gäller hela utlysningen, inte ett enskilt projekt.
Bidraget täcker en andel av varje projektparts stödberättigande kostnader. För forskning inom icke-ekonomisk verksamhet—arbete som inte innebär att erbjuda varor eller tjänster på en marknad—är högsta nivån 100 procent. För företag gäller följande högsta andelar av de stödberättigande kostnaderna, i ordningen litet / medelstort / stort företag:
- Studier som bedömer om ett projekt går att genomföra: 70 / 60 / 50 procent.
- Grundforskning som söker ny kunskap utan direkt kommersiell tillämpning: 100 procent för alla storlekar.
- Forskning för att ta fram kunskap till nya eller väsentligt förbättrade produkter, processer eller tjänster: 70 / 60 / 50 procent.
- Utveckling som använder befintlig kunskap för att skapa eller förbättra produkter, processer eller tjänster, inklusive tester och prototyper: 45 / 35 / 25 procent. Rutinmässiga eller återkommande ändringar ingår inte.
Små företag har färre än 50 anställda och högst 10 miljoner euro i årsomsättning eller balansomslutning. Medelstora företag har färre än 250 anställda och högst 50 miljoner euro i årsomsättning eller 43 miljoner euro i balansomslutning. I personalantalet räknas även ägare som arbetar i företaget utan att vara anställda och konsulter som är i beroendeställning till företaget. Kopplingar till andra företag och ägarförhållanden påverkar beräkningen. Ett gränsvärde behöver normalt passeras två år i rad.
Företag måste täcka återstående kostnader själva eller med annan privat finansiering i pengar. En annan organisations insatser i annat än pengar, till exempel arbetstid, kan inte täcka företagets egna kostnader. Energimyndigheten kan kräva mer medfinansiering än maxnivåerna innebär, även för icke-ekonomisk forskning. Oanvända bidrag ska återbetalas. Felaktigt beviljat stöd eller brott mot villkoren kan också leda till återkrav.
Vem kan söka?
Företag som är juridiska personer, offentlig sektor, universitet, högskolor och institut kan söka. Privatpersoner och enskilda firmor kan inte söka. Samverkan mellan näringsliv, akademi och forskningsinstitut ses som positivt.
Deltagarna har normalt verksamhet i Sverige. En organisation utan svensk verksamhet kan få stöd i undantagsfall om den har unik kompetens som saknas i Sverige, projektet är väsentligt för programmets mål och det kan ske en tydlig kunskapsöverföring till svenska aktörer. Energimyndigheten kan ändå neka stöd även om alla tre villkoren är uppfyllda.
Projektet ska bidra till motståndskraftig fossilfri elproduktion och minst ett programmål: bättre elproduktion eller försörjningstrygghet, minskade intressekonflikter, kunskap om påverkan på olika samhällsgrupper, svenska exportmöjligheter, möjliga innovativa produkter eller tjänster, eller starkare kompetens och konkurrenskraft. Bedömningen väger också in vetenskaplig kvalitet eller innovation, realistisk arbetsplan och budget, rätt kompetens, köns- och jämställdhetsperspektiv samt en plan för att använda och sprida resultaten.
Stödberättigande forskningskostnader omfattar personal som arbetar i projektet, utrustning och lokaler för projektets användning, köpt forskning och specialisttjänster samt direkt kopplade driftskostnader. För byggnader räknas bara den del av avskrivningarna som motsvarar projekttiden. Samma begränsning gäller utrustning som inte används under hela projektets livslängd. Kostnaderna måste vara stödmottagarens egna, faktiska och reviderbara kostnader under projekttiden i stödbeslutet. En projektpart får inte vara underleverantör till en annan projektpart. För konsulter som är anställda i ett koncernföretag, intresseföretag eller företag som kontrolleras av en närstående är den stödberättigande kostnaden begränsad till arbetsgivarens faktiska lön och lönebikostnader. Kostnaden ska särredovisas som köpt tjänst.
För indirekta kostnader använder universitet och högskolor sin fullkostnadsprincip. Statligt kontrollerade forskningsbolag, forskningsstiftelser där regeringen utser styrelseledamöter och myndigheter som ska bedriva egen forskning får ta upp faktiska indirekta kostnader upp till 45 procent av stödberättigande lönekostnader i icke-ekonomisk verksamhet. Det förutsätter statliga medel för oberoende forskning och separat redovisning av eventuell ekonomisk verksamhet. För företags ekonomiska verksamhet är gränsen 30 procent.
Arbete med patent och immateriella rättigheter ska ha ett eget arbetspaket. Stöd till patentkostnader är begränsat till 250 000 kronor per projekt, gäller små och medelstora företag som uppfyller villkoren och omfattar inte årsavgifter till Patent- och registreringsverket. Utöver reglerna för forskning och utveckling ovan finns innovationsstöd för små och medelstora företag. Det kan täcka upp till 50 procent av stödberättigande kostnader för exempelvis att skaffa eller försvara patent och köpa innovationsrådgivning eller innovationsstödjande tjänster. För dessa företag kan rådgivning om att skydda immateriella rättigheter eller införa innovativ teknik, och tjänster som testning eller certifiering för att utveckla mer effektiva eller tekniskt avancerade produkter, processer eller tjänster, få upp till 100 procent. Den högre nivån förutsätter att det sammanlagda stödet för innovationsrådgivning och innovationsstödjande tjänster inte överstiger 220 000 euro per företag under tre år. Du måste redovisa tidigare stöd för tjänsterna.
Meddela Energimyndigheten om offentligt stöd eller direkt förvaltad EU-finansiering som du har sökt, fått eller planerar att söka för samma kostnader. Det sammanlagda offentliga stödet får inte överskrida tillämpliga gränser. Projektledaren ska också omgående skriftligen anmäla annan projektfinansiering och ändrad finansiering.
Stödmottagare redovisar projektet enligt beslutet. En projektpart som får minst 3 miljoner kronor behöver revisorsintyg till slutredovisningen. Energimyndigheten kan begära intyg även för lägre belopp. Kommuner, regioner, myndigheter, universitet och högskolor får använda internrevisor. Projektändringar kräver ansökan i förväg. Omfördelning mellan kostnadsslag kräver ansökan när ändringen överstiger både 10 procent och 50 000 kronor.
Så ansöker du
- Status
- stängd
- Stänger
- Villkor för ansökningsomgången
- Utlysningen 2026 är stängd. Villkoren på sidan gäller den omgången.
Ansökningsomgången 2026 stängde den 28 april. Projekten får starta tidigast den 1 november 2026 och ska vara avslutade senast den 31 december 2029. Det övergripande programmet Framtidens elsystem pågår till och med 2029 och planerar minst två utlysningar per år. De kan handla om olika delar av elsystemet.
Följ kommande programutlysningar via den officiella sidan för Framtidens elsystem och dess prenumeration på utlysningar. Ansökan 2026 gjordes i e-tjänsten ”Finansiering av forskning, innovation och affärsutveckling” på Mina sidor. Den som skickade in behövde först behörighet att företräda koordinatorn, organisationen som tar emot och fördelar bidraget. Ansökan gjordes i formuläret, med CV på högst en A4-sida vardera för projektledaren och andra nyckelpersoner. Projektbeskrivningen skulle finnas i formuläret, inte som bilaga.
Om du har sökt kan du följa ärendet på Mina sidor. Utbetalningar följer planen i stödbeslutet.