Net Zero Industry – forskning och genomförbarhetsstudier
Bidrag till tillverkande företag och forskningspartner som utvecklar lösningar för att minska utsläppen från svensk tillverkningsindustri och dess värdekedjor.
Utveckla nya produkter, processer eller affärsmodeller som kan minska utsläppen betydligt och stärka svensk tillverkningsindustris konkurrenskraft. Projekten kan omfatta direkta utsläpp, inköpt energi eller utsläpp i värdekedjan, även när produkterna används. Exempel är andra materialval, resurssnål tillverkning och cirkulära affärsmodeller.
Utlysningen 2026 har tre projektalternativ. Genomförbarhetsstudier bedömer en lösning, dess risker och vilka resurser fortsatt forskning skulle kräva: högst 1 miljon kronor och 80 procent av projektets totala stödberättigande kostnader, under högst 18 månader. Forsknings- och innovationsprojekt kan få högst 8 miljoner kronor och 50 procent under högst tre år. Doktorandprojekt där en doktorand har en tydlig koppling till projektet kan få högst 8 miljoner kronor och 60 procent under högst fyra år. Dessutom gäller stödtaket för varje projektpart. Projektets procentsats är alltså inte en utlovad stödnivå för varje företag.
För företag är grundnivåerna för genomförbarhetsstudier och industriell forskning 70, 60 respektive 50 procent för små, medelstora och stora företag. För experimentell utveckling är nivåerna 45, 35 respektive 25 procent. Industriell forskning tar fram ny kunskap för nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer; experimentell utveckling använder befintlig kunskap för att utveckla och testa förbättringar. Verksamhet som inte erbjuder varor eller tjänster på en marknad, exempelvis viss universitetsforskning, kan få upp till 100 procent av partens stödberättigande kostnader. Projektets krav på samfinansiering gäller ändå.
För industriell forskning och experimentell utveckling kan stödet höjas med högst 15 procentenheter vid kvalificerat samarbete eller omfattande spridning av resultaten, men företagsstödet får aldrig överstiga 80 procent. Samarbete mellan företag kräver ett litet eller medelstort företag, om projektet inte genomförs i minst två EU-länder, och inget företag får stå för mer än 70 procent av kostnaderna. Vid samarbete med forskningsorganisationer måste de stå för minst 10 procent av kostnaderna och få publicera sina egna resultat. Alternativt ska resultaten spridas brett genom konferenser, publikationer, öppna databaser eller gratis eller öppen programvara.
Företagens kostnader kan omfatta projektpersonal, användning av utrustning och byggnader, markkostnader, köpt forskning, kunskap eller patent, forskningskonsulter och projektmaterial. Utrustning och byggnader räknas endast för projektets användning och, när det är tillämpligt, genom avskrivningar. Kostnaderna ska vara stödmottagarens egna, faktiska och reviderbara kostnader under den beslutade projekttiden. Företaget finansierar resten självt eller med annan privat finansiering i pengar. Andra parters arbete som egeninsats kan inte finansiera företagets kostnader. Annat offentligt stöd för samma kostnader räknas in i stödtaken och ska anmälas.
Vem kan söka?
- Samla minst tre organisationer, däribland ett svenskt företag med diskret tillverkning och ett universitet, en högskola eller ett forskningsinstitut. Diskret tillverkning innebär att produkterna har en egen identifierbar identitet. Återtillverkning, renovering, reparation och demontering kan räknas om arbetet utförs på liknande sätt. Företag i värdekedjan måste samarbeta med en sådan tillverkare. Företag ska vara juridiska personer; offentliga aktörer och andra aktörer med anknytning till tillverkningsindustrin kan också delta.
- Lösningen ska kunna ge betydande utsläppsminskningar och stärkt konkurrenskraft i svensk tillverkningsindustri. Rutinmässiga förbättringar och projekt som huvudsakligen gäller livsmedels- eller läkemedelsindustrin får inte stöd.
- Parter utan verksamhet i Sverige kan få finansiering endast i undantagsfall: de ska ha unik kompetens som saknas i Sverige, projektet ska vara väsentligt för programmets mål och tydlig kunskapsöverföring till svenska aktörer ska vara möjlig. Energimyndigheten kan neka stöd även om alla tre kraven är uppfyllda.
- EU:s regler om företagsstorlek tar hänsyn till ägande och kopplingar till andra företag. Små företag har färre än 50 anställda och högst 10 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning. Medelstora företag har färre än 250 anställda och högst 50 miljoner euro i omsättning eller 43 miljoner euro i balansomslutning.
- Vid ekonomisk verksamhet får faktiska indirekta kostnader motsvara högst 30 procent av de stödberättigande lönekostnaderna. Universitet och högskolor använder sin fullkostnadsprincip för icke-ekonomisk verksamhet. Ett tak på 45 procent gäller kvalificerade statligt kontrollerade forskningsbolag, stiftelser med regeringsutsedda styrelseledamöter och myndigheter som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning, om de får regeringsbeslutade medel för oberoende forskning och särredovisar ekonomisk verksamhet. Övriga parter med icke-ekonomisk verksamhet har ett tak på 30 procent.
- Projekten ska delta i programmets aktiviteter, föra dialog med programkontoret, ange programmet vid publicering och lämna en fritt publicerbar slutlig sammanfattning. Oanvänt stöd ska återbetalas. Felaktigt beviljat stöd eller brott mot villkoren kan också leda till återkrav.
Så ansöker du
- Status
- stängd
- Öppnar
- Stänger
- Villkor för ansökningsomgången
- Omgången 2026; de beskrivna beloppen, stödnivåerna och projekttiderna gäller denna omgång.
Ansökningsomgången 2026 är stängd. Ansökan gjordes i Energimyndighetens tjänst ”Finansiering av forskning, innovation och affärsutveckling” på Mina sidor. Koordinatorn ansöker först om behörighet att företräda organisationen och skickar därefter in ansökan. Skicka samtidigt en icke-konfidentiell projektsammanfattning enligt utlysningens mall till utlysningar@netzeroimpact.se. Bifoga CV för projektledaren och nyckelpersoner, högst en A4-sida per person. Projektbeskrivningen ska finnas i formuläret, inte i en separat bilaga.
Projekt i denna omgång ska starta mellan den 1 november 2026 och den 1 januari 2027. Treåriga forskningsprojekt ska sluta senast den 31 december 2029 och doktorandprojekt senast den 31 december 2030. Genomförbarhetsstudier får pågå i högst 18 månader.